Cykelolycka, Glasgow och blodmåne
I fredags när jag var på väg ner till centrum, som vanligt på min cykel, hände något oturligt. Jag var mitt i en kurva när jag hörde en bil komma bakom mig och höll därför extra mycket till vänster av vägen. Jag råkade dock komma lite för nära trottoarkanten och körde rakt in i den, flög huvudstupa över styret, slog knäskålen hårt i asfalten och skrapade halva ansiktet. Bilen bakom mig såg det hela och hann stanna, annars hade det kunnat gå riktigt illa! Som tur var gjorde det inte det, så nu till det roliga i det hela. Personen i bilen hoppade ut, sprang fram till mig där jag låg i en hög på marken med lemmar intrasslade i cykeln och frågade "are you okay?". Jag rörde på ben och armar för att se så att allt fungerade som det skulle, reste mig upp och frågade sedan "is my face okay?". Is my face okay? Seriöst, vad är det ens för prioritet? Jag måste ha varit i chock, för personen tittade på mig med en väldigt fundersam blick och svarade sedan ja, och jag sade att då är jag okej och så cyklade jag vidare. Bara sådär! Flera timmar senare, när vi tjejer hade gjort ansiktsmasker och kollat på film gjorde mitt knä rejält ont. Jag fick en påse frusna ärtor att lägga på och det gjorde det lite bättre men jag kunde inte ens böja det. Idag, tre dagar senare, gör det fortfarande lite ont men inte alls som innan. Slutsatsen av det hela är väl att jag borde börja använda hjälm. Och hålla mig på avstånd från trottoarkanter. Om du frågar mig är det hela är hur som helst ganska komiskt. :-)
I lördags samlades vi som skulle till Glasgow i några kompisars lägenhet i centrum. Vid halvfyratiden gick vi tillsammans till tågstationen och åkte de femtio minuterna det tar till Glasgow. Utsikten under hela resan var så klart fantastisk, dock har jag inga bilder på den. Sorgligt nog har jag knappt några bilder från Glasgow överhuvudtaget, så jag ska beskriva resan så bra jag kan i ord. Själva anledningen att vi åkte till Glasgow var att några killkompisars band skulle spela på en bar där. När vi kom fram gick de till baren för soundcheck medan vi tjejer gick och åt middag på en japansk restaurang. Maten var helt fantastisk. Jag åt soppa med grönsaker, tofu och sobanudlar, samt några bitar avokado-maki. Så gott!!! Efter middagen promenerade vi genom stan till baren. Spelningen var självklart helt fantastisk, jag älskar deras musik. (Bandet heter Flat Six och de har två låtar på Spotify!) Efteråt tog vi taxi hem till en av mina vänners föräldrars hus, hon är nämligen uppvuxen i Glasgow och föräldrarna var på semester och lät oss därför sova där. Vi var runt tio personer och vi hade jätteroligt! Vi tog tåget hem ganska tidigt dagen därpå, för att några (läs: typ alla utom jag) skulle jobba på eftermiddagen. Trots att jag inte hann se så mycket av själva staden denna gång så älskar jag Glasgow! Staden har ju ryktet att vara farlig och allmänt "ful", men jag upplevde atmosfären helt annorlunda. Jag ska nog snart åka dit igen!
Ingen kan nog ha missat att fenomenet "superblodmåne" uppenbarade sig på himlen i natt. Jag såg den starkt lysande supermånen då jag fortfarande var vaken vid 1 a.m. Här i the UK skulle man enligt the Telegraph kunna se den bli röd lite efter 3 a.m., och jag ställde ett alarm för att inte missa det. Till min besvikelse vaknade jag halv elva på förmiddagen och insåg att jag missat spektaklet. :-( Nåväl, jag har en till chans om sisådär arton år... Om du orkat läsa hela detta långa inlägg - grattis till dig. Appropå grattis förresten, mina älskade småsystrar fyller hela sexton år idag!!! Grattis till er! I love you. Det är ju inte klokt vad fort tiden går. Nu måste jag ta tag i allt plugg jag skjutit upp, innan det blir klockan nio imorgon och jag har föreläsning i biologi. Hej svej!
Själv var jag vaken där mitt i natten men eftersom det var så molnigt i Stockholm så kunde jag inte se den :( Så du är inte ensam om att ha missat den!
http://www.jeanetteseflin.com/blog